Vinter och mörker.

Vinter och mörker och kyla.

Vinter och mörker och kyla och frost

som ibland övergår i slask.

Men framförallt: mörker ...

 

Ur detta skapade vi oss

en motvikt.

Vi ville ha något ljust,

något varmt.

Därför Lucia, fick du ljus i håret.

Ljus som lyste och värmde

i mörkret.

Ljus som gav hopp 

i mörkret.

 

Den vackra sidan av vintern

är granar och tallar i vit snöskrud

som glittrar i vintersolen,

björkars grenar som skimrar

i kristalliknande frost ...

 

Därför Lucia, fick du också vit skrud,

precis som vinterträden.

Därför har du också glitter

i hår och kläder,

precis som träden glittrar i vintersolen.

 

Så skapade vi dig, Lucia.

Vi skapade oss en drottning

av ljus

av värme

med och mot vinterns villkor.

Du blev vårt ljus i mörkret.

 

– Yvonne Westrin