Jag vill tala med dig, jag vill fråga dig till råds, dela mina vardagsbekymmer 

och vardagstankar med dig. Prata om huset och trädgården, tala om allt

som borde göras och oron över att orken inte räcker till längre.

Vill berätta om min födelsedag då stugan blev full av barn, barnbarn 

och barnbarnsbarn.

Det är vår nu.  Jag önskar du kunde se hur solen omfamnar gryningen, 

känna hur den värmer jorden under sin vandring  över himlavalvet. 

Drivan drar sig tillbaka, vårlökar tittar fram och fåglar kommer med nya sånger.

Luften fylls av ivriga, jublande toner.

Och du, sädesärlan har kommit!

Vinden rör om lite i fjolårsgräset vid minnesstenen.

                                                                            23/4 2018

                                                                                              Gertrud Jonsson